8:2.6 (92.7) Fastän den Oändlige Anden i alla avseenden delar den Universelle Faderns fullkomlighet, rättfärdighet och kärlek, lutar han dock mot barmhärtighetens egenskaper hos den Evige Sonen och blir sålunda Paradisgudomarnas barmhärtighetsutövare till storuniversum. För alltid och på alla sätt — universellt och evigt — är Anden en barmhärtighetsutövare, ty så som de gudomliga Sönerna uppenbarar Guds kärlek, så skildrar den gudomlige Anden Guds barmhärtighet.
8:2.7 (93.1) Det är inte möjligt för Anden att ha mera godhet än Fadern eftersom all godhet har sitt ursprung i Fadern, men i Andens handlingar kan vi bättre förstå denna godhet. Faderns trohet och Sonens trofasthet blir mycket verkliga för sfärernas andevarelser och materiella varelser genom den kärleksfulla omvårdnad och det oupphörliga tjänande som utgår från den Oändlige Andens personligheter.
8:2.8 (93.2) Medskaparen har ärvt allt av Faderns tankeskönhet och sanningskaraktär. Och dessa gudomlighetens sublima drag koordineras på det kosmiska sinnets nära nog suprema nivåer underordnade den infinita och eviga visdom som finns i det Tredje Ursprungets och Centrets obetingade och gränslösa sinne.
3. Andens förhållande till Fadern och Sonen
8:3.1 (93.3) Så som den Evige Sonen är orduttrycket för den Universelle Faderns ”första” absoluta och infinita tanke, så är Samverkaren det fulländade verkställandet av den ”första” fullbordade skapande tanken eller planen för kombinerad verksamhet avfattad av personlighetskompanjonskapet Fadern-Sonen om absolut förening av tanke och ord. Det Tredje Ursprunget och Centret blir evigt samtidigt med den centrala eller på order uppkomna skapelsen, och endast denna centrala skapelse bland universerna är evig till sin existens.
8:3.2 (93.4) Efter personaliseringen av det Tredje Ursprunget deltar det Första Ursprunget inte längre personligen i universumskapande. Den Universelle Fadern delegerar allt som är möjligt till den Evige Sonen; likaså utger den Evige Sonen all möjlig auktoritet och makt till Medskaparen.
8:3.3 (93.5) Den Evige Sonen och Medskaparen, verkande som kompanjoner och genom sina jämställda personligheter, har planerat och formgivit varje universum som har fått sin tillvaro efter Havona. Anden upprätthåller i all senare skapelse samma personliga förhållande till Sonen, som Sonen upprätthåller till Fadern i den första och centrala skapelsen.
8:3.4 (93.6) En av den Evige Sonens Skaparsöner och en av den Oändlige Andens Skapande Andar skapade er och ert universum; och medan Fadern i trohet uppehåller det som de har organiserat faller det på denne Universumson och denna Universumande att fostra och stödja sitt verk, såväl som att ha omvårdnad om de varelser de själva har danat.
8:3.5 (93.7) Den Oändlige Anden är den allom älskande Faderns och den alltigenom barmhärtige Sonens effektiva representant, som verkställer deras gemensamma projekt med att dra till sig alla sanningsälskande själar i tidens och rymdens alla världar. I samma ögonblick som den Evige Sonen accepterade sin Faders plan för de skapade i universerna att uppnå fulländning, i den stund då uppstigningsprojektet blev en Faderns och Sonens plan, i det ögonblicket blev den Oändlige Anden Faderns och Sonens gemensamma administratör för verkställandet av deras förenade och eviga syfte. Och i och med detta utlovade den Oändlige Anden alla sina resurser av gudomlig närvaro och andepersonligheter åt Fadern och Sonen; han har helgat allt åt den enorma planen att upphöja överlevande viljevarelser till de gudomliga höjderna i Paradisets fullkomlighet.
8:3.6 (93.8) Den Oändlige Anden är en fullständig, exklusiv och universell uppenbarelse av den Universelle Fadern och hans Evige Son. All kunskap om kompanjonskapet Fadern-Sonen måste fås genom den Oändlige Anden, den gemensamme representanten för den gudomliga föreningen av tanke och ord.
8:3.7 (93.9) Den Evige Sonen är den enda vägen att närma sig den Universelle Fadern, och den Oändlige Anden är det enda medlet att uppnå den Evige Sonen. Endast med hjälp av Andens tålmodiga omvårdnad kan de uppstigande varelserna från tiden upptäcka Sonen.
8:3.8 (94.1) I alltings centrum är den Oändlige Anden den förste av Paradisgudomarna som uppnås av de uppstigande pilgrimerna. Den Tredje Personen skyler den Andra och Första Personen och måste därför alltid först bli igenkänd av alla som strävar efter att bli presenterade för Sonen och hans Fader.
8:3.9 (94.2) Och på många andra sätt representerar Anden likvärdigt Fadern och Sonen och tjänar dem likartat.
4. Den gudomliga omvårdnadens ande
8:4.1 (94.3) Parallellt med det fysiska universum där Paradisets gravitation håller allting samman, finns det det andliga universum där Sonens ord uttolkar Guds tanke och, när det ”blir kött”, demonstrerar den kärleksfulla barmhärtigheten i de associerade Skaparnas kombinerade natur. Men i all denna materiella och andliga skapelse, och genomträngande denna, finns ett vidsträckt område där den Oändlige Anden och hans andeavkommor uppvisar den kombinerade barmhärtigheten, tålmodigheten och oändliga tillgivenheten hos de gudomliga föräldrarna gentemot de förståndsmässiga barn som de tillsammans har planerat och åstadkommit. En evig omvårdnad av sinnet är kärnan i Andens gudomliga karaktär. Och alla andeavkommor till Samverkaren delar denna önskan att omvårda, denna gudomliga längtan att tjäna.
8:4.2 (94.4) Gud är kärlek, Sonen är barmhärtighet, Anden är omvårdnad — utgivningen av gudomlig kärlek och ändlös barmhärtighet till hela den intelligenta skapelsen. Anden är personifikationen av Faderns kärlek och Sonens barmhärtighet; i honom är de evigt förenade för universell tjänst. Anden är kärlek tillämpad på skapelsen av skapade varelser: Faderns och Sonens kombinerade kärlek.
8:4.3 (94.5) På Urantia är den Oändlige Anden känd som en allestädes närvarande inflytelse, en universell närvaro, men i Havona kommer ni att känna honom som ett personligt väsen engagerad i faktisk omvårdnad. Här är Paradisandens omvårdnad det exemplariska och inspirerande mönstret för var och en av hans jämställda Andar och underställda personligheter som vårdar sig om de skapade varelserna i tidens och rymdens världar. I detta gudomliga universum deltog den Oändlige Anden till fullo i den Evige Sonens sju transcendentala framträdanden; likaså tog han del, tillsammans med den ursprunglige Mikaelsonen, i de sju utgivningarna på Havonas kretsar och blev därigenom den sympatiske och förståelsefulle andeomvårdaren för varje tidens pilgrim som färdas genom dessa fulländade kretsar i höjden.
8:4.4 (94.6) När en av Guds Skaparsöner accepterar skaparansvaret för ett planerat lokaluniversum, förbinder sig den Oändlige Andens personligheter som outtröttliga omvårdare vid sidan av denne Mikaelson när han drar ut på sitt uppdrag av skapande äventyr. I synnerhet i de Skapande Döttrarnas, lokaluniversernas Moderandars, person finner vi den Oändlige Anden hängiven uppgiften att främja de materiella varelsernas uppstigning till allt högre nivåer av andlig uppnåelse. Och allt detta arbete med omvårdnad av de skapade varelserna sker i fulländad harmoni med syftena hos dessa lokala universers Skaparsöner och i nära förbindelse med deras personligheter.
8:4.5 (94.7) Så som Guds Söner är engagerade i den jättelika uppgiften att uppenbara Faderns kärleksfulla personlighet för ett universum, så är den Oändlige Anden hängiven den eviga verksamhet som avser att uppenbara Faderns och Sonens kombinerade kärlek för alla barns individuella sinnen i varje universum. I dessa lokala skapelser kommer Anden inte ned till de materiella raserna i de dödligas köttsliga gestalt, så som vissa av Guds Söner kommer, utan den Oändlige Anden och hans sinsemellan jämställda Andar sänker sig, undergår med glädje en förvånande serie förtunningar av gudomligheten tills de framträder som änglar för att stå vid er sida och leda er fram längs den jordiska tillvarons anspråkslösa stigar.
8:4.6